Vad i hela friden är det med klockan som visar hur dags jag lägger upp mina inlägg? Den funkar ungefär lika bra om när jag häromdagen frågade min systerson hur dags vi skulle ses på kvällen;
-Fem,sex i halv sjufem.
Den funkar alltså INTE...kändes viktigt att säga det.
lördag 18 september 2010
Låtsasgravid och skrytsam.
Jag är ganska bra på att skryta om att jag börjat blogga igen, hur jag vaarje dag ska dela med mig av mitt liv och tankar. Helt plötsligt har det gått en vecka och jag har inte delat med mig av en enda sketen tanke...dåligt.
Om jag ska sammanfatta veckan blir den ungefär såhär;
- Jag är så trött varenda kväll att jag vill spy...klagar till E att det är extra synd om mig eftersom jag är ovanligt upptagen...(sanningen är egentligen det motsatta.)
- Jag tvingar T att gå till dagis och försöker förklara att mamma kommer få ett telefonsamtal från soc om jag lämnar honom ensam hemma...vilket är hans önskan.
- Jag räknar sekunder till fikapausen med Ackeby i skolan medans jag tänker ondskefulla tankar om boken jag läser.
- Jag funderar på varför det sitter klistermärken med glittriga hundar på min kudde, fjärrisen, strumpor, glas, soffan samt på min mascara...(det där med att uppmuntra T att pyssla såfort man känner för det kanske inte var så genomtänkt.)
- Jag får bevisat för mig att det inte alls är jag som bestämmer...varken över T som springer skrikandes åt ett håll eller över den lånade hunden Rut som springer åt det andra hållet...jag säger bara hare-jä***.
- Jag funderar över om jag verkligen ser preggo ut som en gubbe på jobbet sa.
- Jag tittar förundrat på bobbycar-bilen som ligger i badkaret samt på den uppblåsbara badbilen (storlek; large)....mina gummistövlar och sjutusen andra saker och ställer mig frågan; Är det här verkligen en dusch?!
- Googlar på om ordet bajs är svaret på allt i en 2-årings liv.
En intressant vecka...eller en helt normal i en småbarnsmammas liv.
Theos kärlek fina Jenny förgyller en seg vardagskväll. Vad betyder ålder egentligen?!
Är det inte apan är det Rut-tut som T gaddar ihop sig med.
Nu ska jag sova, ska både panta burkar och rösta imorgon...stressigt värre.
GodNatt!!
Om jag ska sammanfatta veckan blir den ungefär såhär;
- Jag är så trött varenda kväll att jag vill spy...klagar till E att det är extra synd om mig eftersom jag är ovanligt upptagen...(sanningen är egentligen det motsatta.)
- Jag tvingar T att gå till dagis och försöker förklara att mamma kommer få ett telefonsamtal från soc om jag lämnar honom ensam hemma...vilket är hans önskan.
- Jag räknar sekunder till fikapausen med Ackeby i skolan medans jag tänker ondskefulla tankar om boken jag läser.
- Jag funderar på varför det sitter klistermärken med glittriga hundar på min kudde, fjärrisen, strumpor, glas, soffan samt på min mascara...(det där med att uppmuntra T att pyssla såfort man känner för det kanske inte var så genomtänkt.)
- Jag får bevisat för mig att det inte alls är jag som bestämmer...varken över T som springer skrikandes åt ett håll eller över den lånade hunden Rut som springer åt det andra hållet...jag säger bara hare-jä***.
- Jag funderar över om jag verkligen ser preggo ut som en gubbe på jobbet sa.
- Jag tittar förundrat på bobbycar-bilen som ligger i badkaret samt på den uppblåsbara badbilen (storlek; large)....mina gummistövlar och sjutusen andra saker och ställer mig frågan; Är det här verkligen en dusch?!
- Googlar på om ordet bajs är svaret på allt i en 2-årings liv.
En intressant vecka...eller en helt normal i en småbarnsmammas liv.
Theos kärlek fina Jenny förgyller en seg vardagskväll. Vad betyder ålder egentligen?!
Är det inte apan är det Rut-tut som T gaddar ihop sig med.
Nu ska jag sova, ska både panta burkar och rösta imorgon...stressigt värre.
GodNatt!!
måndag 13 september 2010
Inköpslista; Tonfisk och pannkakor.
På listan över vad jag tycker är absolut tråkigast i vardagen så står veckohandeln väldigt högt upp, tätt följt av att laga något på varorna som ramlat ner i kundvagnen.
Jag har många gånger försökt att få igång matintresset...bland annat glor jag på Per Moberg, Ernst och några andra vars passion för mat säkert inspirerar många...men inte mig. Jag blir bara hungrig, går och rotar i frysen, svär åt att det inte finns något färdiglagat (mammas lådor är slut) och funderar på varför inte just jag kan vara huslig när det kommer till matlagning.
Ibland med betoning på just IBLAND får jag för mig att göra hemmagjorda köttbullar eller biffar bara för att göra Erik glad. Den fantastiska insatsen lever jag sedan på i ca 4 månader, sen är det dags för ett husryck igen.
Därför funderar jag väldigt ofta på om det är så klokt att det är just jag som står för matlagningen i den här familjen. Det enda jag kan komma på att äta är just;
* Tonfisksås
* Pannkakor
* Korv med bröd (samt kräm om jag orkar gå till den hyllan på Willys)
Idag var det i allafall dags igen, veckohandla. Den här veckan gjorde jag alla fel man kan göra när jag stampade iväg till affären.
* Jag tog med Theo när det var en halvtimme innan läggdags...status på han var ilsken och ILSKEN.
* Jag hade inte funderat ett skit på vad jag skulle handla.
* Jag hade druckit ca en halv liter blåbärs-smoothie innan besöket för att bli pigg...status på mig var kaos på alla sätt i magen.
* Jag glömde ap-j***** hemma och T svarade inte på tilltal.
Det var helt enkelt en fest.
Jag är vanligtvis ganska bra på att hantera 2-årstrotsiga småbarn, jag svarar genom att vara väldigt lugn vilket nästan alltid funkar. Idag var så inte fallet. Theo var vild och galen och en av mina laster uppenbarade sig;
Jag mutade.
Det kanske inte var en av mina stoltaste stunder som blivande pedagog...och om den där supernanny hade sett mig hade hon svimmat men det skiter jag i. För det funkade.
Så välkommen hästen bajs (döpt av Theo) till familjen, hoppas du ska trivas.
Dagens inköp; Konstiga varor som ska bli veckans matsedel och hästen bajs.
Dagens kusinhäng med Gustav...det här var ett försök till lugn och ro; Pippi och mys. Funkade ca 5 minuter.
Fina Alice och jag passade på att pyssla vid min heliga hörna när killarna kollade Pippi.
Jag pillar med ståltrådsänglar.
Min älskade, trotsiga Prinspojke.
Nu ska jag glo på "Lite sällskap" med Filip o Fredrik...humor på hög nivå.
God kväll!!
Jag har många gånger försökt att få igång matintresset...bland annat glor jag på Per Moberg, Ernst och några andra vars passion för mat säkert inspirerar många...men inte mig. Jag blir bara hungrig, går och rotar i frysen, svär åt att det inte finns något färdiglagat (mammas lådor är slut) och funderar på varför inte just jag kan vara huslig när det kommer till matlagning.
Ibland med betoning på just IBLAND får jag för mig att göra hemmagjorda köttbullar eller biffar bara för att göra Erik glad. Den fantastiska insatsen lever jag sedan på i ca 4 månader, sen är det dags för ett husryck igen.
Därför funderar jag väldigt ofta på om det är så klokt att det är just jag som står för matlagningen i den här familjen. Det enda jag kan komma på att äta är just;
* Tonfisksås
* Pannkakor
* Korv med bröd (samt kräm om jag orkar gå till den hyllan på Willys)
Idag var det i allafall dags igen, veckohandla. Den här veckan gjorde jag alla fel man kan göra när jag stampade iväg till affären.
* Jag tog med Theo när det var en halvtimme innan läggdags...status på han var ilsken och ILSKEN.
* Jag hade inte funderat ett skit på vad jag skulle handla.
* Jag hade druckit ca en halv liter blåbärs-smoothie innan besöket för att bli pigg...status på mig var kaos på alla sätt i magen.
* Jag glömde ap-j***** hemma och T svarade inte på tilltal.
Det var helt enkelt en fest.
Jag är vanligtvis ganska bra på att hantera 2-årstrotsiga småbarn, jag svarar genom att vara väldigt lugn vilket nästan alltid funkar. Idag var så inte fallet. Theo var vild och galen och en av mina laster uppenbarade sig;
Jag mutade.
Det kanske inte var en av mina stoltaste stunder som blivande pedagog...och om den där supernanny hade sett mig hade hon svimmat men det skiter jag i. För det funkade.
Så välkommen hästen bajs (döpt av Theo) till familjen, hoppas du ska trivas.
Dagens inköp; Konstiga varor som ska bli veckans matsedel och hästen bajs.
Dagens kusinhäng med Gustav...det här var ett försök till lugn och ro; Pippi och mys. Funkade ca 5 minuter.
Fina Alice och jag passade på att pyssla vid min heliga hörna när killarna kollade Pippi.
Jag pillar med ståltrådsänglar.
Min älskade, trotsiga Prinspojke.
Nu ska jag glo på "Lite sällskap" med Filip o Fredrik...humor på hög nivå.
God kväll!!
Morgonsnigel...
Många kan nog tycka jag verkar nonchalant när jag ska passa en tid. För bara några månader sen skulle jag inte ens komma på tanken att komma en minut över utsatt tid...jag kunde även irritera mig i flera dagar på mina medmänniskor när de inte förstod hur värdefull min tid var, hur kunde de ens tänka tanken att låta mig vänta?
Jag som alltid kom minst en kvart för tidigt för att vara på den säkra sida, jag fick ALLTID vänta.
Nuförtiden har det blivit ombytta roller, jag kan omöjligt hålla en tid. Mina frenetiskt skrivna lappar om hur ordningen skulle gå till på morgonen är ett minne blott...jag har plötsligt blivit den som alla väntar på.
Det finns många skäl till att jag inte kommer iväg på morgonen, här kommer några utvalda favoriter;
1. Theo häller ut gårdagens sandlåda som gömt sig i hans skor på hallgolvet. Jag får tvångstankar att få upp ALLA små korn eftersom jag hatar att trampa i sand med rena fötter. (Försening pga sand ca. 10 minuter.)
2. Jag får ryggskott(1.) Det här är en ny morgonfavorit som oftast inträffar när jag ligger och torkar sandkorn. Ryggen låser sig och jag ligger skrikandes på golvet med Theo och apan brevid mig. (Försening pga av ryggskott ca. 30 minuter.)
Fotnot; (1) Har inga som helst val längre, hej träning av rygg, hej hej.
3. Apan och Theo gaddar ihop sig om att de INTE ska gå till dagis. (Apan är en ny familjemedlem som oftast uppenbarar sig när jag och T inte är helt överens. Jag hämtar då apan och pratar genom honom, annars svarar inte T.) Det verkar dock som om apan får ett eget liv på morgonen, bla gör han så min morgon blir ännu mer försenad.
(Försening pga att ap-fan får liv ca. 20 minuter.)
De här punkterna blandat med ca tre till är oftast de hetaste anledningarna till att jag är sen. Så förlåt dagis, jag tror inte ni är ett hotell som man kan komma och gå till hur man vill.
Apan, min vän och ovän.
Tycker apan har fått lite väl mycket bonus på senaste tiden. T brukar tala om för mig hur himla rolig den där apan är jämt. På frågan om mamma är rolig får jag; "Nää mamma rolig, apan rolig, mamma ååååkiiii."
Tack för det, kanske dags att avslöja vem som ligger bakom den humoristiska, dansande apan.
Nu ska jag hämta lite kusiner på skola och dagis och jag vet inte var. Jag ska även förklara varför vi inte fikar i veckorna längre i den här familjen för tre fikasugna barn. Har inget vettigt svar på det än, tror jag får ta till apan.
Godeftermiddag!!
Jag som alltid kom minst en kvart för tidigt för att vara på den säkra sida, jag fick ALLTID vänta.
Nuförtiden har det blivit ombytta roller, jag kan omöjligt hålla en tid. Mina frenetiskt skrivna lappar om hur ordningen skulle gå till på morgonen är ett minne blott...jag har plötsligt blivit den som alla väntar på.
Det finns många skäl till att jag inte kommer iväg på morgonen, här kommer några utvalda favoriter;
1. Theo häller ut gårdagens sandlåda som gömt sig i hans skor på hallgolvet. Jag får tvångstankar att få upp ALLA små korn eftersom jag hatar att trampa i sand med rena fötter. (Försening pga sand ca. 10 minuter.)
2. Jag får ryggskott(1.) Det här är en ny morgonfavorit som oftast inträffar när jag ligger och torkar sandkorn. Ryggen låser sig och jag ligger skrikandes på golvet med Theo och apan brevid mig. (Försening pga av ryggskott ca. 30 minuter.)
Fotnot; (1) Har inga som helst val längre, hej träning av rygg, hej hej.
3. Apan och Theo gaddar ihop sig om att de INTE ska gå till dagis. (Apan är en ny familjemedlem som oftast uppenbarar sig när jag och T inte är helt överens. Jag hämtar då apan och pratar genom honom, annars svarar inte T.) Det verkar dock som om apan får ett eget liv på morgonen, bla gör han så min morgon blir ännu mer försenad.
(Försening pga att ap-fan får liv ca. 20 minuter.)
De här punkterna blandat med ca tre till är oftast de hetaste anledningarna till att jag är sen. Så förlåt dagis, jag tror inte ni är ett hotell som man kan komma och gå till hur man vill.
Apan, min vän och ovän.
Tycker apan har fått lite väl mycket bonus på senaste tiden. T brukar tala om för mig hur himla rolig den där apan är jämt. På frågan om mamma är rolig får jag; "Nää mamma rolig, apan rolig, mamma ååååkiiii."
Tack för det, kanske dags att avslöja vem som ligger bakom den humoristiska, dansande apan.
Nu ska jag hämta lite kusiner på skola och dagis och jag vet inte var. Jag ska även förklara varför vi inte fikar i veckorna längre i den här familjen för tre fikasugna barn. Har inget vettigt svar på det än, tror jag får ta till apan.
Godeftermiddag!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)