Morgonsnigel...

Många kan nog tycka jag verkar nonchalant när jag ska passa en tid. För bara några månader sen skulle jag inte ens komma på tanken att komma en minut över utsatt tid...jag kunde även irritera mig i flera dagar på mina medmänniskor när de inte förstod hur värdefull min tid var, hur kunde de ens tänka tanken att låta mig vänta?
Jag som alltid kom minst en kvart för tidigt för att vara på den säkra sida, jag fick ALLTID vänta.
Nuförtiden har det blivit ombytta roller, jag kan omöjligt hålla en tid. Mina frenetiskt skrivna lappar om hur ordningen skulle gå till på morgonen är ett minne blott...jag har plötsligt blivit den som alla väntar på.
Det finns många skäl till att jag inte kommer iväg på morgonen, här kommer några utvalda favoriter;

1. Theo häller ut gårdagens sandlåda som gömt sig i hans skor på hallgolvet. Jag får tvångstankar att få upp ALLA små korn eftersom jag hatar att trampa i sand med rena fötter. (Försening pga sand ca. 10 minuter.)

2. Jag får ryggskott(1.) Det här är en ny morgonfavorit som oftast inträffar när jag ligger och torkar sandkorn. Ryggen låser sig och jag ligger skrikandes på golvet med Theo och apan brevid mig. (Försening pga av ryggskott ca. 30 minuter.)
Fotnot; (1) Har inga som helst val längre, hej träning av rygg, hej hej.

3. Apan och Theo gaddar ihop sig om att de INTE ska gå till dagis. (Apan är en ny familjemedlem som oftast uppenbarar sig när jag och T inte är helt överens. Jag hämtar då apan och pratar genom honom, annars svarar inte T.) Det verkar dock som om apan får ett eget liv på morgonen, bla gör han så min morgon blir ännu mer försenad.
(Försening pga att ap-fan får liv ca. 20 minuter.)

De här punkterna blandat med ca tre till är oftast de hetaste anledningarna till att jag är sen. Så förlåt dagis, jag tror inte ni är ett hotell som man kan komma och gå till hur man vill.


Apan, min vän och ovän.
Tycker apan har fått lite väl mycket bonus på senaste tiden. T brukar tala om för mig hur himla rolig den där apan är jämt. På frågan om mamma är rolig får jag; "Nää mamma rolig, apan rolig, mamma ååååkiiii."
Tack för det, kanske dags att avslöja vem som ligger bakom den humoristiska, dansande apan.

Nu ska jag hämta lite kusiner på skola och dagis och jag vet inte var. Jag ska även förklara varför vi inte fikar i veckorna längre i den här familjen för tre fikasugna barn. Har inget vettigt svar på det än, tror jag får ta till apan.

Godeftermiddag!!